När en anhörig går bort kan allt det praktiska kännas tungt att ta hand om. Jag kan hjälpa Er med bouppteckningen och om ni är sams inom familjen hur arvsskiftet ska göras så kan jag även hjälpa till med det. Tror ni att tvister kan uppstå så bör ni förslagsvis kontakta en jurist inom området istället.

Testamente och arvskifte
Ibland finns ett testamente som beskriver den avlidens sista vilja . Testamenten reglera frågor om hur den avlidne vill ha sin begravning eller andra önskemål kopplat till dödsfallet. Det är också vanligt att ett testamente reglerar hur den avlidne vill att arvet ska fördelas.

Finns inget testamente fördelas istället arvet efter regler ur ärvdabalken.

Bouppteckning
En bouppteckning brukar man ibland också kalla för ”livets bokslut”.

Dödsboet efter en avliden är en juridisk person och de personer som enligt lag eller testamente är arvingar kallas dödsbodelägare.

Inom tre månader från dödsfallet ska en förrättning hållas där alla dödsbodelägare ska kallas enligt lag.

Dödsbodelägarna tar tillsammans hand om dödsboet och de behöver tillsammans besluta om hur och när de olika delarna ska skötas eller omhändertas.

Vid dödsboförrättningen ska alla tillgångar och skulder registreras. Senare redovisas dessa i en bouppteckningshandling. Bouppteckningen visar vem som har rätt att företräda dödsboet rent juridiskt.

Inom en månad från förrättningen ska bouppteckningen skickas till Skatteverket för registrering. finns ett testamente ska testamentet registreras tillsammans med bouppteckningen.

Två förrättningsmän ansvarar för bouppteckningen
Bouppteckningen ska skrivas under av två utomstående förrättningsmän. Dessa två får inte vara dödsbodelägare. De två bär det juridiska ansvaret för att bouppteckningen är korrekt. När jag gör bouppteckningen är det jag och en till som är förrättningsmän. Det finns inget krav på att förrättningsmännen ska vara utbildade jurister men det kan vara klokt att ta hjälp av någon med kunskap och erfarenhet inom området bouppteckningar.

Arvskifte – fördelning av dödsboets tillgångar
Efter att bouppteckningen är gjord så är det först och främst begravningskostnaderna och övriga skulder som tagits upp i bouppteckningen som ska betalas.

Det som sedan finns kvar är det arv som ”skiftas” som det kallas. Det betyder att det helt enkelt ska fördelas ut på de efterlevande och att äganderätten går över till arvingen.

Om det finns ett testamente som anger vem som ska ”få vad” så ska detta respekteras. Om det inte finns något testamente så får dödsbodelägarna själva välja hur tillgångarna ska fördelas.

Om det finns fler än en dödsbodelägare så ska det regleras vem som fått vad, i ett skriftligt avtal som kallas för arvskifte. Alla dödsbodelägare ska signera arvskiftet.

Tvångsskifte av dödsbo och skiftesman
Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om hur arvskiftet ska gå till så kan någon av delägarna ansöka till tingsrätten om att en skiftesman ska utses.

Skiftesmannen har som första uppgift att försöka få till en frivillig överenskommelse. Går det inte så har skiftesmannen mandat att genomföra ett så kallat ”tvångsskifte” vilket innebär ett tvingande beslut om fördelningen av arvet.

Om ni inte är överens så rekommenderar jag er att anlita juristutbildad hjälp.